Övningar

Uppmuntra barnen till att våga säga saker. Du som ledare ska inte ge några personliga värdeomdömen. Säg gärna: ”Tack för din synpunkt”, ”Tack för ditt svar” eller ”Tack för att du delar”. Undvik att säga: ”Det var bra sagt”, ”Helt rätt” eller ”Så tycker jag också”.

Om vi som ledare visar vad vi tycker är rätt eller fel kommer vi genast att sänka taket i gruppen. Många kommer inte säga något alls i fortsättningen och andra kommer istället att säga det de förstår att du vill höra.

Försök lyssna öppet även till sådant som strider mot din egen övertygelse. Ställ istället klargörande frågor och låt personen motivera sitt val eller sin åsikt. Om någon, kanske för att göra sig lustig, säger något provocerande om ett ämne, kan klargörande frågor fungera bra. Det kan vara ”Hur tänker du då?” eller ”Berätta hur du menar”. Låt dig inte bli provocerad. Observera dock att kränkande kommentarer självklart inte får passera obemärkt.

EPA EPA står för Enskilt, Par, Alla och är ett sätt att få alla gruppdeltagare att reflektera, skapa trygghet i diskussioner samt få fler röster att höras. I respektive handledning finns en eller ett par frågor som anknyter till varje novell. Det finns inte något rätt eller fel svar på frågan. Arbetsgången är:

• Låt var och en fundera tyst enskilt i cirka en minut.
• Be barnen fundera tillsammans med den som sitter bredvid i någon minut.
• Lyft frågan i hela gruppen.

Lek Lekens syfte är att skapa glädje och intresse, att bygga gemenskap och öva sociala färdigheter. Kanske ger leken också en annan infallsvinkel på temat.

Helgrupp Syftet är att hjälpa gruppen att höja blicken, bredda och fördjupa kunskap kring temat och reflektera tillsammans. Ibland är det ett sätt att utforska olika handlingsalternativ som barnen kan använda sig av i olika situationer.

Smågrupper Övningarna syftar till att skapa förståelse för andras känslor och situation. Dessutom stärker de barnens vilja och förmåga att ta ställning och uttrycka sin åsikt kring novellernas teman. Den vanligaste smågruppsövningen är Vem känner vad, och den beskrivs nedan. I övrigt finns instruktioner till övningarna i handledningen till respektive novell.

Värderingsövning Övningarna syftar till att låta barnen reflektera, öva på att uttrycka sin åsikt och ta ställning. Ibland hjälper övningarna gruppen att hitta olika sätt att agera i kluriga situationer.

De värderingsövningar som förekommer är:

• Fyra hörn
• Heta stolen
• Linjen
• Oavslutade meningar
• Ja – nej – kanske.

Smågrupper: Vem känner vad?

Vem känner vad är en smågruppsövning, som kan göras i en längre eller kortare variant. Välj det som passar gruppen. I handledningen till respektive novell beskrivs den kortare varianten.

Längre variant – Med känslokort

Dela upp barnen i mindre grupper om tre till fyra i varje. Hälften av grupperna sätter sig in i den ena namngivna karaktärens situation och hälften i den andres.

I handledningen till varje novell finns frågorna till grupperna.

Tips! Frågorna kan behöva visas på skärm inför hela gruppen eller skrivas ut till varje liten grupp. Betona att det är okej att inte hinna svara på alla frågor, och att det inte finns något rätt eller fel svar.

Använd gärna de känslokort som hör till materialet. Kopiera upp så att varje liten grupp har minst en egen uppsättning, och också möjlighet att skriva ytterligare egna kort. Till varje fråga plockar gruppen fram korten med de känslor de tycker passar.

I helgrupp Låt varje liten grupp redovisa sina svar genom att sätta upp känslokorten på tavlan. Resonera tillsammans om de känslor som sitter där. Utgå från karaktärerna när ni pratar om frågorna, så blir det inte lika känsligt. Hur känns de här känslorna i magen? Är det jobbiga eller sköna känslor? Vill man känna så? Vad kan de här känslorna ha för funktion?

Kortare variant

Dela upp barnen i mindre grupper om tre till fyra i varje. Hälften av grupperna sätter sig in i den ena namngivna karaktärens situation och hälften i den andres. I handledningen till varje novell finns frågorna till grupperna. Betona att det är okej att inte hinna svara på alla frågor, och att det inte finns något rätt eller fel svar. Efter en stund i smågrupperna, samtala kort tillsammans i helgrupp.

Heta stolen

I en heta stolen-övning sitter man på stolar i en ring. Ledaren läser ett påstående och alla som håller med byter plats med varandra. Om man inte håller med sitter man kvar. Börja med några lättare påståenden som inte behöver kommenteras, låt sedan några deltagare få berätta varför de valt att byta stol eller sitta kvar. Se till att hålla tempo! Är det en grupp som har mycket att säga kan ni välja några få påståenden. Om gruppen är fåordig kan man göra fler.

Fyrahörnsövning

I en fyrahörnsövning ställs deltagarna inför en frågeställning och får sedan fyra alternativ att ta ställning till. Ett av hörnen bör vara ett ”öppet hörn” för den som har ett eget alternativ. Det är INTE ett ”jag vet inte-hörn”. När du ska göra en fyrahörnsövning är det bra om du själv går runt i rummet när du ger de olika alternativen. ”Om du står i det här hörnet har du valt alternativet…”. Upprepa alternativen flera gånger. Var noga med att alla hörn får samma status.

Ge deltagarna kort betänketid under tystnad och sätt sedan igång dem så att alla börjar röra sig samtidigt: ”Nu går du och ställer dig i det hörn du valt”. Om någon står ensam i ett hörn kan du som ledare gå dit och leda resten av övningen därifrån, eftersom det är en utsatt position.

Låt deltagarna inom respektive hörn berätta för varandra varför de valt just det hörnet. Om du står med en ensam person i ett hörn kan du låta den personen berätta för dig varför den ställt sig där. Om två hörn har väldigt få personer kan du låta personerna i de hörnen diskutera med varandra.

När grupperna pratat med varandra en liten stund låter du någon från varje hörn berätta för hela gruppen varför de ställt sig där och vad de pratat om. Om ett hörn är tomt kan du som ledare ställa positiva frågor om detta hörn eller berätta vad andra sagt i det hörnet vid ett tidigare tillfälle, så att fler alternativa tankar lyfts fram. När alla grupper berättat varför de valt respektive hörn, uppmuntra deltagarna att byta hörn om de ändrat sig efter att ha hört andras argument.

Tips! Om det inte går att flytta runt i rummet kan övningen göras sittande. Varje svarsalternativ får ett nummer. Deltagarna kan då skriva det nummer de väljer på en lapp. Det förtar dock något av meningen med en aktiv värdering då vi rent kroppsligt förflyttar oss och ställer oss med andra som valt samma alternativ.

Linjen

Markera en linje i rummet. Läs påståendet. Ge deltagarna en minut att tänka efter själva och låt dem sedan på given signal placera sig längs linjen. Låt deltagarna prata med dem som står närmast ett par minuter och låt sedan några berätta för hela gruppen hur de tänker.

Ja • nej • kanske

Lägg ut en lapp för ja, en lapp för nej och en lapp för kanske i rummet. Ledaren läser upp påståenden, ger deltagarna en kort stund att stå still och tänka tyst. Sedan ber ledaren deltagarna att snabbt ställa sig vid en lapp.

När alla valt plats kan de som står vid samma lapp diskutera någon minut om varför de ställt sig just där. Därefter får de berätta för hela gruppen om sina tankar. Det går bra att flytta till en annan lapp om man ändrar sig. Det finns inget rätt eller fel.

Oavslutade meningar

Sitt gärna i en cirkel och låt turen gå runt. Ledaren läser början på en mening som den första deltagaren avslutar. Gör det tydligt att man inte får ”fylla i” åt andra. Man får inte skratta åt andras svar. Man får säga pass och får då en ny mening att fylla i om man inte kommer på något direkt, så att tempot hålls. Det är inte meningen att man ska tänka efter så mycket utan säga det som dyker upp i huvudet. Varje mening kan användas flera gånger. Det finns inget rätt eller fel.

Ett alternativt tillvägagångssätt är att man skriver ut de olika meningarna och låter en deltagare i taget dra en lapp och avsluta den mening de får. Det känns ofta lite mer spännande för deltagarna. Det finns dock en fördel med att du som ledare läser meningarna; det ger dig möjlighet att välja vem som får vilken mening att avsluta.

Arbetsbladet

Arbetsbladet är en enskild uppgift som inte redovisas till kompisar eller i helgrupp, men som lämnas till ledaren. Berätta i förväg hur ni kommer att använda bladet så att det är tydligt för alla. Vad barnen svarar kan bero mycket på om de tror att de ska berätta svaren för andra i gruppen. Arbetsbladet är en möjlighet för barnet att på egen hand reflektera kring temat. Det är i vissa fall också en möjlighet för dig som vuxen att upptäcka ett barn som far illa eller som vill prata enskilt med dig.

Som en sista uppgift på arbetsbladet finns alltid en övning som heter ”Hej …!”, till exempel Hej Agnes! med uppmaningen att fundera på Vad skulle du vilja säga till Agnes? Vill du kan du någon gång låta barnen göra något mer av uppgiften. Kanske skriva i pratbubblor som sätts upp på väggen runt en illustration på karaktären ur boken. Men ibland är det fullt tillräckligt att i lugn och ro få fundera enskilt på en fråga.